Simulering är den mest kraftfulla kända pedagogiska metoden för att träna och utveckla färdigheter och attityder hos individer, grupper och organisationer.Tekniken har använts länge i militära sammanhang i sk krigs- och krisspel, men vi har utvecklat och anpassats den för civilt bruk, t ex i chefsutbildning och träning av nyckelpersoner och arbetsgrupper.

I simulerade beslutsprocesser och komplexa situationer får deltagarna lösa typiska problem som de möter eller kan komma att möta i verkligheten.

Deltagarnas upplevelser och erfarenheter påverkar deras attityder och de får en djupare förståelse för de krav en förändrad omvärld eller en ny process ställer. Med simuleringen tränas deltagarnas teoretiska kunskaper, problemlösningsförmåga och samarbetsteknik – och de lär sig av sina misstag. Erfarenhetsmässigt ger detta en stark lärande effekt.

Beroende på de krav på utveckling som verksamheten står inför identifierar vi tillsammans med uppdragsgivaren den process som skall simuleras. Tillsammans analyserar vi processens karaktär och de kritiska situationer och strategiska vägval som skall fokuseras. På denna bas konstruerar vi en simuleringsmodell som utgår från ett verklighetstroget scenario.

Simuleringen startar i detta scenario som leder in deltagarna i
simuleringsprocessen där de sedan ställs inför typiska kritiska situationer och problem de får lösa. Genom att deltagarna ”lever”med sina beslut i processens olika skeden får simuleringen dynamik och kan ge olika utfall. Beroende på deltagarnas bakgrund, erfarenheter och personligheter får de i varje skede olika roller med instruktioner och uppgifter som skall lösas i grupp eller enskilt. Målkonflikter eller etiska konflikter lyfts fram.

Våra erfarna simuleringsledare hjälper till att styra processen fram till mål.

Det är inte slumpen som avgör utfallet. Genom att processimulering är en kontrollerad händelsekedja av verklighetsbaserade, lärande moment, och inte ett spel med slumpmoment är resultaten möjliga att härleda till deltagarnas beslut och aktiviteter under simuleringen. Vägvalen kan därmed utvärderas.

Den lärande effekten förstärks genom reflekterande diskussioner där processen och deltagarnas vägval analyseras på djupet och deltagarna själva drar slutsatserna. Återkopplingen och utvärderingen av insatserna under simuleringen ger tydliga”aha”-upplevelser och ökad självkännedom. Man får en djupare insikt i karaktären och dynamiken i ett skeende, andra aktörers förutsättningar och motiv liksom omvärldens krav. En spin-off-effekt av en simulering är att deltagarna får en gemensam referensram, vilket stärker sammanhållningen i gruppen.

Tekniskt pedagogiska krav

Den simuleringsmodeller och de program vi utvecklar vill vi att de lever upp till följande tekniskt pedagogiska kvalitetskrav för att den fulla pedagogiska styrkan skall kunna utvecklas.

• Deltagarna skall ha möjlighet att i god tid få veta vad som förväntas av dem och även kalibrera sina egna förväntningar så att det är förberedda när simuleringen startar och kraven på agerande från deltagarnas sida aktualiseras

• Deltagarna skall inte kunna distansera sig från det simulerade skeendet och därmed missa att dra de slutsatser som är en del av lärandet. Detta säkras genom realism och relevans.

• Simuleringen är realistisk på så sätt att det skeende som simuleras är realistiskt i detaljer som dokumentation, begrepp och situationer.

• Realismen ökar och simuleringen blir mer dynamisk, engagerande och lärande för deltagarna när deltagarna får leva med sina beslut genom den simulerade processen.

• Simuleringen måste vara relevant genom att de behov av insikt och träning som deltagarna har, avspeglas i de kritiska faktorer och strategiska vägval som de konfronteras med i simuleringen och som de därigenom får anledning att reflektera över och lära av.

• De uppgifter deltagarna skall lösa i simuleringen måste vara möjliga att lösa med deras egna kunskaper och med det underlag som tillhandahålls från simuleringsledningens sida.

• Vi måste få möjlighet att inför varje kursomgång bedöma varje deltagares förmåga och personliga förutsättningar att hantera olika roller och uppgifter i simuleringen

• Det får inte finnas några slumpmoment som gör att simuleringen kan uppfattas som en lek och därför inte heller tas på fullt allvar.

• I en simulering skall utvecklingen av skeendet hela tiden kunna härledas tillbaka till deltagarnas agerande och beslut.

• Programmet skall pågå under så lång tid att deltagarna har en möjlighet att mentalt ställa om sig för den simulerade verkligheten och att ett tillräckligt antal steg i den simulerade processen ''spelas ut'' så att simuleringen får en dynamik. Erfarenhetsmässigt bör en simulering ej pågå under kortare tid än 12 timmar och helst minst 18 timmar.

• Ett simuleringsprogram som skall genomföras flera gånger bör helst testas som en prototyp innan det genomförs skarpt.

spacerGrey logo